Related Paintings of unknow artist :. | Classical hunting fox, Equestrian and Beautiful Horses, 163. | European city landscape, street landsacpe, construction, frontstore, building and architecture. 206 | Portrait of a woman | Arab or Arabic people and life. Orientalism oil paintings 407 | den unge dostojevskij | Related Artists:
SANCHEZ COELLO, AlonsoSpanish Painter, ca.1531-1588
was a portrait painter of the Spanish Renaissance and one of the pioneers of the great tradition of Spanish portrait painting. Alonso Senchez Coello spent his childhood in Benifair de les Valls, until the death of his father when he was around ten years old. He was educated in Portugal at his grandfather's home. Coello's years in Portugal and his family name of Portuguese origin led to a long-standing belief that he was in fact Portuguese. His grandfather (after whom he was named) was in the service of King John III of Portugal who sent the young painter to study with Anthonis Mor (also known as Antonio Moro) in Flanders around 1550. He was under the service of Antoine de Granville, bishop of Arras, learning from Mor. While studying in Flanders, Coello also spent time copying some of Titian's works. In 1552, the painter went to Lisbon with Anthonis Mor when Charles V commissioned Mor to paint the Portuguese royal family. For a few years, Senchez Coello remained in Portugal working for the court of the heir to the throne, John, Crown Prince of Portugal. After the prince's death, Senchez Coello moved to the Spanish court of Philip II, having been recommended by the widow of John, Juana, who was the sister of the Spanish king. In 1555, S??nchez Coello was in Valladolid working for the Spanish court, and when Mor left Spain in 1561, Senchez Coello took his former master's place as Court Painter. Senchez Coello married Louisa Reyaltes in either 1560 or 1561 in Valladolid, and they had seven children. Coello's daughter, Isabel Senchez (1564-1612),
georg von rosenJohan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna.
Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv
Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre.
Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter.
1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt.
Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
SASSOFERRATOItalian Baroque Era Painter, 1609-1685
Italian painter and draughtsman. He served his apprenticeship under his father, Tarquinio Salvi. Tradition has it that he later (it is not known exactly when) studied with Domenichino in Naples, where he certainly had the opportunity of meeting Francesco Cozza and where he painted the Adoration of the Shepherds (Naples, Capodimonte). As a young man, Sassoferrato probably travelled often in the areas bordering on the Marches, for example in Umbria and particularly Perugia, where from 1630 he was connected with the Benedictine convent of S Pietro, for which he painted canvases of ten saints for the ceiling of the sacristy of the convent church
